(November 4, 1592 - April 27, 1656), also known as Gerrit van Honthorst and Gherardo della Notte, was a Dutch painter of Utrecht. He was brought up at the school of Abraham Bloemaert, who exchanged the style of the Franckens for that of the pseudo-Italians at the beginning of the 16th century. Margareta Maria de Roodere and Her Parents by Gerrit van Honthorst (1652) Oil on canvas, 140 x 170 cm. Centraal Museum, UtrechtInfected thus early with a mania which came to be very general in the Netherlands, Honthorst went to Italy in 1616, where he copied the naturalism and eccentricities of Michelangelo da Caravaggio. Home again about 1620, after acquiring a considerable practice in Rome, he set up a school at Utrecht which flourished exceedingly. Together with his colleague Hendrick ter Brugghen, he represented the so-called Dutch Caravaggisti. In 1623 he was president of his gild at Utrecht, where he had married his cousin. He soon became so fashionable that Sir Dudley Carleton, then English envoy at The Hague, recommended his works to the earl of Arundel and Lord Dorchester. In 1626 he received a visit from Rubens, whom he painted as the honest man sought for and found by Diogenes.  Related Paintings of Gerard van Honthorst :. | Elizabeth Stuart, Queen of Bohemia | Detail of Margareta Maria de Roodere and Her Parents | Granida en Daifilo | De Verloochening van Sint Petrus | Portrait of William II, Prince of Orange |
Related Artists:
William George Richardson
artist (b at Nottingham, Eng 12 June 1833; d at Sussex, NB 18 Nov 1889)
John Charles Dollman
British, 1851-1934, He was an English painter and illustrator. Dollman was born in Hove on 6 May 1851 and moved to London to study at South Kensington and the Royal Academy Schools, after which he set up a studio at Bedford Park, London. He exhibited at the Royal Academy from 1870 to 1912, and was elected RWS (Member of the Royal Watercolour Society) in 1913. Dollman was also an illustrator, working in black and white or colour for magazines such as the Graphic during and after the 1880s. Some of his early work has been said to have influenced Van Gogh . A central theme was ambitious mythological pictures such as a Viking Foray, a Viking horde entitled the Ravagers, The Unknown (1912), featuring a girl surrounded by chimps and Orpheus and his Lute with Lions. He also produced bold compositions of animals and people such as Robinson Crusoe and His Man Friday, Polo and Mowgli made leader of the Bandar-log (1903) . His best known work is possibly A London Cab Stand (1888) , focussing on a group of horses in a stormy scene . He composed at least three variants of this picture, and there are other instances where he made copies or near-copies of individual pictures. In the 1890s he painted pictures of soldiers, and some less well regarded genre pictures of people with animals. He also painted wild animal pictures without attempting any narrative content . Dollman's works are in the collections of various galleries. The Immigrants' Ship (1884) is in the Art Gallery of South Australia, Adelaide . 'The Ravager' is owned by the Trustees of the Royal Watercolour Society, London, [8]. A version of The Unknown is in the Laing Art Gallery, Newcastle. A London Cab Stand is in the London Museum. A Dog's Home, Table d'Hote (1879) is in the Walker Art Gallery, Liverpool , and During the Time of the Sermonses (1896), an odd picture of a pair of religious people approaching two golfers, is in the collection of the Harris Museum, Preston , while 'Famine' (1904) is at the Salford Museum and Art Gallery Dollman died on 11 December 1934, aged 83.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.